onsdag 30 september 2009

När verkligheten kommer ikapp en och världen rasade

Ja va ska man säga. . Faaaan me... Varför varför varför. Jag förstår dig och det finns nog inte så mycket mer man kan göra. Men det gör jävligt ont... Jag hade inte planerat att bli kör överhuvudtaget.. Men det måste ju funka från båda hållen. Du är underbar det är du å jag kommer verkligen sakna dig. Sjukt att man ska känna så mycket för nån efter en relativt kort tid... Just nu är jag bara helt tom. vet varken ut lr in. Men den tiden du gett mig hitintills har varit underbar. Jag känner mig så trygg me dig. jag skrattar jag ler jag mår jävligt bra... Vill inget hellre än att fortsätta på det vi hade.
Men om du inte känner det lilla extra så funkar det ju inte.

Jag hoppas jag hoppas att du får tänka igenom allt helt å komma på vad det är du vill. Och jag hoppas att du känner att det där kan finnas. För just nu vill jag inget hellre än att ha dig hos mig.

Känns om jag skulle ha 2311 saker att skriva men just nu känner jag bara en stort tomrum i mig.. känner mig smått apatisk, tom förvirrad.

Detta gör verkligen ondare än jag anat. Men va faan ska man göra går inte att göra så mycket. Ett förhållande måste man bygga på 2 personer det funkar inte annars.

Jag hade verkligen sett fram emot den resan vi planerat bara du å jag nånstans. Ensamma få prata lära känna varandra . Bara du å jag.

Allt har tyvärr gått alldeles för snabbt. vi har tyvärr levt inpå varandra den tiden du vart hemma.

Hade gärna fortsatt träffa dig. dra ner tempot å bara känna efter. Jag vill ha dig här hos mig. vill ligga i din famn, vill lukta på dig. jag mår förbannat bra me dig... Du anar inte. pitthelvete.

just nu känns det som om jag svamlar om samma sak om å om igen. vettifaan.
Just nu har jag ingen aning om vad jag har skrivit överhuvudtaget. Detta inlägg får bli som det blir. jag försöker skriva det jag känner just nu. Försöker få ur mig allt. försöker finns nån sans i det hela. Men vettifaan om jag gör det.. Det enda jag märker just nu är att jag får stava om massa ord för jag skriver som en total kratta. Tur att det finns rättstavningsprogram på bloggen.


Varför skulle du vara så bra som du är ? kunde du inte vart en jävla idiot så jag iallafall kunde känt lite ilska just nu. Men det går inte. för allt du sagt nu ikväll stämmer så bra. Det är inget som funkar om inte båda går åt samma håll. Är ju som att köra par m häsr å ena hästen försöker gå åt ett håll å den andra åt ett annat. man kommer ingen vart. Men just nu gör det ONT. jävligt ont. å detta kommer nog kännas ett tag. är som en stor lårkaka som bara blir värre.
Jag är imponerad av mina jävligt tråkiga jämförelser m allt. Men som sagt jag vet inte alls va jag tänker om jag tänker över huvudtaget.

Jag kan konstatera att jag har ont i hjärtat just nu bara. vill somna å vakna upp imorrn å inse att detta vara varit en dröm. Men det vet jag att jag inte kommer att göra.

Just nu hoppas jag av hela mitt hjärta att du ska hitta det där lilla extra. För jag vet att jag vill vara med dig. Jag vill ha dig hör. jag vill se på dig när du sover. jag vill trösta dig om du är ledsen. Jag vill få dig att le. jag vill få dig att må bra. jag vill få dig att va lycklig.

Idag kan jag nog bara få dig att skratta. Det där me att må bra å va lycklig har vi nog båda två rätt svårt för just nu tror jag.

Du betyder mycket för mig jag hoppas att du vet det. ja det vet du det har vi pratat om ikväll. Men faan va ont det gör.

Nej nu känns det som om det bara blir samma ord om å om igen. jag ska lägga mig ner i sängen å kolla om jag hittar nått i mitt tomrum.

ONT

1 kommentarer:

Anonym sa...

Hur är det med favoritsäljaren?
Ont i själen? Vet hur det är :(
Take care Anders..